Dollarns dilemma

Vad hände: Dollarn fortsätter att dala. Häromdagen fick jag en mejl från min danska svåger Lasse, som bor i Köpenhamn. Bland annat skrev han: "Med den nuværende dollar-kurs kan jeg slet ikke la' være med at kikke på US produkter for tiden..." Med dollarn så låg, skrev han, vore det okej om han sände mig pengar så att jag kunde köpa honom en ny digitalkamera? Det där fixade vi. Sedan tog jag mig en funderare: vad är det som egentligen händer med dollarn? Varför har den rasat? Kommer det att fortsätta och i så fall hur mycket? Är detta bra eller dåligt för USA? Är det bra eller dåligt för världen?
Analys: För två år sedan gick det åtta svenska kronor på en dollar. Nu ligger dollarn på 6,41. För fem år sedan fick man betala 90 amerikanska cents för en euro. Idag kostar en euro $1,46.
Världen har få symboler som är mer känslomässigt laddade än dollarn. Ända sedan de allierade besegrade nazisterna så har USA:s valuta symboliserat triumf, glamour, makt, lust och begär. Den allra första spagettivästern hette För en handfull dollar. Denna Clint Eastwood-klassiker filmades visserligen i Italien, men För en handfull lire har knappast samma klang. Hur har otaliga hip-hopare sedan 1980-talet signalerat att de är framgångsrika och att kvinnor därför bör ha sex med dem? Genom att bära tjocka halsband med diamant-prydda dollartecken såklart.
Dollarn var länge valutan som världsvana tågluffare allra helst hade med sig. Numera är euron minst lika attraktiv. Är det en tidsfråga innan luffarna helst packar ner kinesiska yuan i sina ryggsäckar?
Det kanske tydligaste tecknet på dollarns kris kom för några veckor sedan då det rapporterades att Gisele Bündchen, världens rikaste fotomodell, inte ville betalas i denna valuta. En supermodell som skyr dollar är en stilettklack i skrevet på den amerikanska äran.
Det där är visserligen symbolik. Men mycket konkret står självklart också på spel. Utan tvivel medför en svagare dollar en hel del som är positivt för USA. Ett exempel är att svenska resebyråer nu meddelar att allt fler reser västerut. Många passar på att åka till New York för att shoppa eller ta ungarna till Disney World. Arméer av kanadensare stormar numera över gränsen och invaderar shoppingcentrum i de norra delstaterna. Att alla dessa köpsugna personer spenderar pengar i USA, precis som min svåger Lasse gjorde, gynnar självklart den amerikanska ekonomin.
En annan fördel med den debila dollarn är att många amerikanska företag säkert kommer att tänka sig extra noga för innan de flyttar sina fabriker utomlands, vilket ju många har gjort de senaste åren. Flera företag i USA som tillverkar produkter för den inhemska marknaden märker nu också att den svagare dollarn ger dem en fördel över utländska konkurrenter, speciellt från Europa.
Den klena dollarn har dock också en del konkreta negativa konsekvenser för USA. Det driver upp priserna på många importerade varor, allt ifrån franska viner till svenska bilar. Det har också blivit väsentligt dyrare för amerikaner att resa utomlands. Om dollarn faller alltför långt alltför snabbt så kan det också skjuta räntorna i höjden, vilket kan ge en ordentlig känga åt aktiemarknaden.
Så vad ligger bakom dollarns ras?
En anledning är den amerikanska statens massiva skuld. USA:s skuld är nu över 9 biljoner dollar, en nästan ofattbar summa som är 55% större än då George W. Bush först steg in i Vita Huset 2001. En annan faktor är USA:s envisa handelsunderskott gentemot andra länder. Bara under oktober månad var det underskottet 57,8 miljarder dollar. Handeln med Kina stod för 45% av det.
Amerikaner är legendariskt dåliga på att spara. År efter år har istället utlänningar investerat i amerikanska värdepapper, vilket har stött dollarn. De har investerat i USA för att de var övertygade om att marknaden här var hälsosam och transparent. De senaste månaderna har bolånekrisen fått dem att börja tvivla på detta.
Ytterligare en anledning till dollarns dalande måste vara det breda internationella missnöjet med President Bush. Det simpla faktumet är att han inte är en ledare som direkt inspirerar världen till att satsa på USA.
Så vad är dollarns framtid?
För att få en bättre bild av läget ringde jag upp min gamle vän Staffan Fredholm, som är fondförvaltare och valutaexpert på SEB i Stockholm. Han förklarade att dollarns fall främst har att göra med ränte- och tillväxtskillnader mellan länder. En viktig faktor är helt enkelt att USA:s tillväxt den senaste tiden varit mindre än till exempel i Europa. Men eftersom USA:s centralbank nyligen sänkt räntan är chansen skaplig för att landets tillväxt skjuter fart igen under 2008, vilket på sikt borde bromsa dollarns fall, menade han. Han tillade dock snabbt att den pågående bolånekrisen är ett viktigt orosmoln. Hur allvarlig den krisen faktiskt visar sig vara kommer att ha avgörande betydelse för USA:s ekonomi och således för dollarn.
Dollarn har redan sjunkit väldigt lågt, med historiska mått mätt, och kommer antagligen att bottna ut relativt snart, menar Staffan -- i alla fall om USA kan undvika en recession.
För inte så många år sedan, mot slutet av 1900-talet, så hade Sovjet kollapsat. Det forna imperiet låg i spillror. Samtidigt haltade Kinas ekonomi. USA var den stora segraren i den globala tävlingen mellan kapitalism och kommunism. Men idag sprutar plötsligt Ryssland av intäkter från sina massiva oljeexporter. Kinas ekonomiska motor kör på högsta varv. Om inte USA snart börjar ta bättre hand om sitt ekonomiska hus måste kanske historien om kalla kriget och dess efterföljd redigeras när det gäller vem som blev de verkliga vinnarna och förlorarna.
Bild: Ola Kinnander