Oprah till Obamas räddning?

Vad hände: Det rapporteras att talk show-stjärnan Oprah Winfrey har lovat att hon ska följa med presidentkandidat Barack Obama till flera delstater i december och kampanja för honom inför primärvalen.
Analys: Det är frestande att avfärda det här som ytterligare en kändis som lånar sitt namn till en kandidat eller politisk fråga utan att det gör den minsta skillnad. Ben Affleck, Alec Baldwin och Barbra Streisand är bara några de senaste åren som pratat sig hesa om politik till synes utan att lyckas övertala många väljare om hur de skall rösta.
Men. Detta är Oprah. Oprah är inte bara en kändis. Hon är ett fenomen, en kulturell institution som har visat en unik förmåga att påverka folk, självklart framförallt då de många miljoner kvinnor som troget ser hennes pratshow. Oprah -- en av världens rikaste kvinnor och en av de största filantroperna som sägs ha en förmögenhet på mer än 2 miljarder dollar -- är nutidens Midas. Det hon rör blir till guld. I alla fall när det gäller teve och böcker. I USA pratar man ofta om the Oprah effect. Ett klassiskt exempel kom 2004 då hon dammade av sin gamla "Anna Karenina" och rekommenderade den i sin bokklubb. Vem hade trott att amerikaner plötsligt skulle omfamna denna ryska tegelsten från 1870-talet? Oprah-effekten gjorde att den seglade upp till nummer ett på bästsäljarlistan.
Hon har redan hållt en fundraiser för Obamas kampanj. Den samlade in 3 miljoner dollar, ingen liten summa även med penningslukande amerikanska vals mått mätt. I USA tar opinionsmätningar ständigt pulsen på folket om varje liten detalj som kan tänkas påverka valet. Således har en undersökning redan gjorts där folk frågades om Oprahs stöd av Obama ökar eller minskar sannolikheten för att de kommer rösta på honom. Bland kvinnor sades 17% vara mer villiga och 12% mindre villiga att rösta på honom, och bland svarta sades 28% vara mer villiga och 16% mindre villiga. Opinionsmätningar av det här slaget skall tas med en stor näve salt, men det indikerar i alla fall att Oprah kan ha avgörande inflytande.
Hillary Clinton, just nu favorit-tippad till att bli demokraternas kandidat, är självklart den Oprah och Obama har i kikarsiktet. Primärvalen då demokraterna och republikanerna ska välja sin respektive presidentkandidat startar i januari. Efter det kan vi få svaret på frågan: Gäller Oprah-effekten inte bara teve och böcker men politik också?

HD kommer till skott: Vapenlagarna ska granskas

Vad hände: USA:s högsta domstol meddelade att den ska granska huruvida staden Washington har rätt under grundlagen att förbjuda vapenförsäljning.
Analys: Nästa års viktigaste domstolsfall. Om HD bestämmer att Washingtons vapenförbud bryter mot Second Amendment (andra tillägget till USA:s konstitution) kommer det antagligen att bara röra sig om månader innan vapenhandlare slår sig ner sida vid sida med mataffärerna och spritbutikerna här.
Fallet är viktigt inte bara för Washington. Flera städer, inklusive Chicago och San Francisco, har lokala lagar som förbjuder försäljning och/eller innehavande av vapen. Om Washington förlorar fallet öppnar det alltså dörren för vapenförsäljning i alla dessa städer. Om Washington däremot vinner fallet -- som kom till rätten efter en säkerhetsvakt i ett brottsbenäget område ville skaffa sig en pistol (han fick rättshjälp av libertarianska tankesmedjan Cato Institute) -- så kommer det antagligen inte förändra mycket runt landet. De städer som redan tillåter vapenförsäljning (de flesta) kommer fortsätta göra det. De städer som förbjuder försäljning kan pusta ut. Här i Washington kommer lokalbefolkningen utan tvivel att följa fallet med stort intresse. Ungefär 90% av lokalbefolkningen röstar på demokraterna och de allra flesta är starkt för det gällande vapenförbudet. Det sker naturligtvis redan många vapenmord i Washington (137 förra året), men få tvivlar på att lättillgängliga, lagliga vapen kommer att göra situationen värre. Räkna med att se många arga Washingtonbor marschera med plakat i hand om några månader när domstolen närmar sig ett beslut.

Wal-Mart invaderar Washington

Vad hände: Washington Post rapporterar att lågpriskedjan Wal-Mart, världens största detaljhandelsföretag, satsar allt mer på lobbying i Washington. Då Wal-Mart växt enormt de senaste åren och således har alltmer på spel, såsom lagar om handeln mellan USA och Kina, så har de börjat ösa in pengar på att influera beslutsfattarna i D.C. 1999 spenderade Wal-Mart 140.000 dollar på lobbying, en siffra som växt stadigt till 2,48 miljoner dollar förra året.
Analys: Wal-Marts massiva men rätt färska lobbying-satsning är kanske mest förvånande för att den kommer så sent. Tusentals handelsorganisationer och företag har sedan länge antingen inrättat sina egna team eller hyr oberoende lobbyister i Washington. (Detta inkluderar svenska företag. Skanska, till exempel, har spenderat 100.000 dollar på lobbying i Washington i år, och lika mycket under 2006, enligt organisationen OpenSecrets.org som håller reda på sånt.) Relaterat till lobbying är ju kampanjbidragen till politikerna, och även här har Wal-Mart vaknat upp och börjat öppna plånboken på allvar. Politiska kampanjer i USA kostar enorma pengar och således är de flesta politiker nästan helt beroende av bidrag från företag, organisationer och individer. Detta leder i sin tur till att donatorerna ofta får ordentligt inflytande. Wal-Mart har alltså anslutit sig till skaran som insett detta. Wal-Mart, förresten, är ganska unikt. Det är inte bara ett kolossalt företag. Det har de senaste åren blivit den primära symbolen för flera stora problem i Amerika idag:

1) Homogeniseringen av landskapet, som nu är fyllt med själlösa kedjebutiker i förorterna.
2) Urholkningen av USA:s tillverkningsindustri, och landets exploderande handelsunderskott med Kina. Försök att gå in på en Wal-Mart och hitta texten "Made in USA" -- det går, men kan ta en stund.
3) Urholkningen av USA:s fackföreningar och av arbetares rättigheter i allmänhet. Wal-Mart har en lång tradition av att bekämpa fackföreningar och att ge sina anställda -- det vill säga kassörskorna och städarna och liknande fotfolk -- uselt betalt. (I mitt område bor en man som arbetar på en stor fackförening. Hans enda uppgift? Att forska, skriva rapporter och prata med media om hur dålig Wal-Mart är för arbetare.)
Det ska i ärlighetens namn sägas att Wal-Mart inte ensam bär skulden för alla dessa problem. Landskapstrenden, till exempel, började slå rot långt innan Wal-Mart och har mer att göra med bilkulturen och stadsplanerares brist på vision. Men faktum är att företaget, vare sig det förtjänar det eller inte, symboliserar mycket av det dåliga i USA, ungefär som McDonald's länge symboliserat skräpmaten. Det gör det ännu nödvändigare för Wal-Mart att polera sin image i Washington.

Tacksamt land på Thanksgiving?

Vad hände: Igår, 22 november, var Thanksgiving.
Analys: De flesta amerikaner firade igår Thanksgiving. I praktiken innebär detta att familj och vänner samlar sig, tittar på fotboll på teve, säger några ord om tacksamhet och proppar i sig kalkon och pumpapaj. På Thanksgiving -- som härstammar från 1621 när engelska pilgrimer i Massachusetts tackade Gud för en bra skörd -- är det alltså meningen att nationen ska säga ett kollektivt tack. Varje år den här dagen håller presidenten ett tal där han uttrycker landets tacksamhet. (Talet hålls enligt tradition efter en ceremoni i Vita Husets trädgård där han benådar en lyckligt lottad kalkon som får överleva slakten. Se bilden på George W. Bush och mycket tacksam kalkon från förra året).
Jag och Louise brukar vara gäster hos andra den här dagen, men nu för första gången var det vår tur att vara värdar. När åttakiloskalkonen och allt det andra var framdukat och alla satt sig ner kände jag mig kallad att säga några spontana ord om tacksamhet. Jag började tänka på vad USA som nation har att vara tacksam för. Visst finns det mycket. Men efter en stunds tänkande började jag ändå klia mig i huvudet, för faktum är att dessa är svåra tider för USA. Landet ligger i krig; ett blodigt, dyrt och förvirrande krig som nu de flesta även här håller med om var ett katastrofalt misstag. Dollarn sjunker som en sten. På hemmaplan har många amerikaner en stark känsla att globaliseringen gör mer skada än nytta, i alla fall för industriarbetare som ser allt fler fabriker flytta till Kina. Enorma pengar läggs ner på folkhälsan utan att hälsan är speciellt bra, och som Michael Moore visade i "Sicko" så har sjukförsäkringsbolagen strypgrepp på hälsovården. Ja, det kan verka just nu som om USA inte har så mycket som det brukade att vara tacksam för. Till slut mumlade jag i alla fall någonting om tacksamhet för vänskap.
Om knappt ett år, tisdagen den 4 november 2008, håller USA presidentval. En vän till mig som inte precis är någon fan av den nuvarande presidenten sa nyligen att de senaste åren har varit som en lång mardröm som hon hoppas vakna upp ifrån dagen efter valet. Vem vet. Kanske nästa Thanksgiving så har hon och många andra amerikaner verkligen något att vara tacksamma för.